Jävla skitliv. Att de kan gå från glad och taggad till ledsen, sårad och besviken på två av dom tre viktigaste delarna i ens liv inom loppet av 50 minuter. Gårkvällen var en av de värsta på länge. Det är sånna gånger man verkligen uppskattar sina föräldrar som alltid finns där, vad som än händer.
Den tunga känslan har hängt kvar även idag och blivit ännu värre nu ikväll.. Är nere, trött och lite lätt förvirrad faktiskt, vet inte vad som ska hända eller vad jag ska göra riktigt, men de löser sig säkert, brukar ju alltid göra de.